Mitthögskolan Institutionen för beteendevetenskap Pedagogik B, 20 p B-Uppsats Handledare: Per Hall - Global datakommunikation för barn och ungdom 1994-06-01 Carina Malmquist 570811-7808 Innehållsförteckning Bilagor SAMMANFATTNING Denna uppsats handlar om Kidlink, ett världsomspännande datakommunikationsnät för barn mellan 10 och 15 år. Det ges en beskrivning av vilka tjänster som finns på nätet, dess historia och utveckling, och hur det administreras. För att öka förståelsen av hur Kidlink fungerar, ges en del information om vad Internet är. Syftet med uppsatsen är att studera hur datakommunikation kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i skolundervisning. De fakta som redogörs för är i huvudsak hämtade från olika elektroniska dokument. BAKGRUND Datakommunikation är ett område på stark frammarsch i dagens samhälle. Utvecklingen går snabbt, och medför förändrade villkor för många människor. Det har länge varit förbehållet en relativt liten grupp experter, men nu sprider sig detta arbetssätt till allt fler verksamhets- fält. Antalet användare av de befintliga datanäten ökar ständigt, och nya nät öppnas. De svenska universiteten och högskolorna började under slutet av 1970 talet att ansluta sig till SUNET (det svenska universitetsdatanätet), och i slutet av 1980-talet var de flesta med i utbytet. Särskilt inom distansundervisningen visar sig metodens fördelar. Studenterna kan sitta hemma och arbeta, och ha kontakt med sina lärare via datorn. Nu händer det saker även i grund- och gymnasieskolans värld. Man börjar upptäcka att de datorer som finns i klassrummen kan användas till mer än rena övningsuppgifter. Nya nät, specialdesignade för att passa skolan, planeras och öppnas. Nordiska Skoldatanätet, som invigdes av Nordiska Ministerrådet för bara några månader sedan, är ett exempel på detta. Departementssekreterare Peter Karlberg sa i samband med invigningen: "Skoldatanätet bygger på samma teknik som sedan länge används inom universitets- och högskolevärlden och erbjuder möjlighet till kommunikation över stora avstånd. Elever och lärare kommer att kunna brevväxla, diskutera, utbyta erfarenheter och söka information. Det ger därmed möjligheter till stora utvecklingsmöjligheter för kontakterna inom Norden." Det finns även exempel på flera andra projekt som nyligen startats inom grund- och gymnasie skolan. Dessa nät är precis nyöppnade och det återstår att se hur de kommer att utveckla sig. Andra länder har kommit betydligt längre än Sverige på det här området. Många har sedan länge nationella datanät för skolbruk, t.ex. Schoolnet i Kanada. USA har en mängd olika skolnät, och Danmark har haft ett skolnät i snart 10 år. Finland bygger ut ett nät sedan 5 år tillbaka och Island har 98% av alla sina skolor anslutna i ett nät. Nästa steg är att ta klivet ut i världen. Det finns flera internationella skoldatanät med varierande inriktningar. Ett exempel är WorldClassroom som startades 1989 och innehåller projekt och lektionsplaneringar för barn från förskolenivå upp t.o.m. gymnasiet. Det beskrivs på följande sätt i en artikel: "WorldClassroom is a unique and dynamic program composed of constantly evolving projects and curriculum modules to help students gain a global perspective," said Marisa Sherard, NASSP director of partnerships international. "As world and current events change, lessons are modified to address current issues of social, economic, and political importance. Students can utilize this data to make decisions about themselves and their environments." Ett annat nät som är väl etablerat och känt ute i världen är Kidlink, startat 1990 som ett norskt-amerikanskt-kanadensiskt samarbete. Även detta nät befinner sig i ständig expansion. När det startades deltog 260 barn i utbytet, fyra år senare har 23000 barn från 60 länder använt sig av de aktiviteter nätet erbjuder.Kidlink har en väl utvecklad policy och klart formulerade mål med sitt arbete, vilket gör det till ett av de intressantaste näten med inriktning på barn och ungdom. Det är ett av de större näten i denna nisch, och även av den anledningen värt att studera. Det svenska deltagandet i Kidlink är väldigt lågt, endast ett fåtal klasser medverkar i utbytet, och det finns, förutom en liten artikel från år 1991 i tidningen Östgöten, troligtvis ingenting publicerat om Kidlink i svensk press. Jag har sedan årsskiftet 1993/94 varit inkopplad som observatör på nätet, och tagit del av mycket av den information som finns där. Jag har haft tillgång till alla nyhetsbrev och officiella meddelanden som kommit under året, och även kunnat gå tillbaka i tiden och studera Kidlinks filarkiv. De uppgifter som redovisas i rapporten kommer i första hand därifrån. För att förstå hur Kidlink arbetar måste man även känna till en del om vad Internet är och hur det fungerar. Dessa uppgifter har jag i huvudsak tagit ur guiden "The Internet Companion". SYFTE Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att studera hur datakommunikation kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Som ett exempel på detta har jag valt att studera det internationella barn- och ungdomsnätet Kidlink. De frågeställningar som varit mest intressanta att belysa är: ù Kidlinks ursprung och organisation. ù Vilken policy och vilka syften har Kidlink? ù Hur kan Kidlink användas i undervisningen? ù Hur gör man för att ansluta sig till Kidlink och dess olika projekt? Eftersom Kidlink ännu inte fått så stort genomslag i Sverige som i andra länder, ingår det inte i mitt syfte att studera någon svensk skolas användning av Kidlink. Däremot kanske denna uppsats kan bidra till att sprida kunskap om datakommunikation i allmänhet och Kidlink i synnerhet. METOD Arbetet har bedrivits genom studier av olika typer av dokument och litteratur som beskriver det studerade ämnet. Detta innebär att jag använt mig av datakommunikation (främst via modem) för att få tillgång till denna information. Jag har abonnerat på nyhetsbrev och officiella meddelanden i Kidlink via datorpost. För detta har jag haft tillgång till ett lånat Internet-konto vid Mitthögskolan. Från detta konto har jag också kunnat studera och hämta dokument i Kidlinks filarkiv och från andra källor i Internet. Däremot har jag inte aktivt deltagit i Kidlinks aktiviteter. Jag har också via modem kommunicerat med den BBS som drivs av Kidlinks grundare, Odd de Presno. Från honom har jag också fått det datorprogram som Kidlink använder för att presentera organisationen. De flesta av de dokument som använts finns inte i tryckt form utan är elektroniskt "publicerade" på Internet. Detta innebär att jag inte använder vedertagen standard i mina källhänvisningar. Fenomenet är så pass nytt att det inte ännu har utarbetats några regler för hur hänvisning till elektroniskt lagrade dokument ska ske. Jag har därför använt mitt eget omdöme och i möjligaste mån hänvisat på ett sätt som gör det möjligt för den intresserade att hitta källorna. Detta förutsätter dock tillgång till Internet. I hänvisningarna till elektroniskt lagrade dokument har jag inte några sidhänvisningar, eftersom dessa oftast ej är sidindelade. Jag har försökt att bedriva mitt arbete med en hermeneutisk ansats. Arbetet innehåller alltså inte några statistiska undersökningar eller liknande, utan jag har med hjälp av ovanstående försökt att skapa en så rättvisande bild som möjligt av det studerade ämnet. RESULTAT Introduktion till Kidlink Grundaren till, och ledaren för, Kidlinkprojektet är den norske journalisten och författaren Odd de Presno. Som ett bidrag till barnkulturveckan i Arendahl, Norge, år 1990, ville han skapa ett email-utbyte (= elektronisk post), mellan barn i olika länder. Nancy Stefanik, en lärare från Washington D.C. i USA, gick med på att hjälpa honom. De organiserade en dialog på SciNet, ett datakonferenssystem i Kanada. Under en tvåveckors-period i maj 1990 deltog 260 barn från Norge, Kanada och USA i utbytet. Odd och Nancy imponerades av det resultat utbytet givit, och beslöt senare under året att fortsätta i utvidgad skala. På det sättet startades KIDS-91, en årslång dialog mellan så många barn, ifrån så många länder, som det var möjligt att nå. KIDS-91 ledde till KIDS-92 och man beslöt sig för att kalla sig KIDLINK för att slippa byta namn varje år. Dialogerna byter dock fortfarande namn varje år i maj månad. Varje säsong avslutas med en "Celebration", ett födelsedagsfirande då tusentals barn från hela världen har direktkontakt med varandra i tre dagar. Kidlink är en gräsrotsorganisation som på fem år har samlat över 23000 barn från 60 länder i en global dialog. Det ägs av ett icke vinstdrivande sällskap, Kidlink Society, och finansieras av sponsorer i olika länder. I styrelsen sitter en representant från varje världsdel (Amerika indelas i Nord och Mellan+Syd), samt en projektdirektör. Alla som stöder Kidlinks mål är välkomna som medlemmar. Allt organisations- och ledararbete sker ideellt, Kidlink har ingen lönelista. Det finns tre olika typer av medlemskap, individuellt medlemskap, organisationer kan ansluta sig, och slutligen ett ungdomsmedlemskap. Man behöver dock inte vara medlem för att få delta i Kidlinks aktiviteter. Arbetet organiseras i 12-månaders projekt med namn som KIDS-92, KIDS-93 o.s.v. Kidlinks syfte är dels dialogen i sig, dels att ge barn kreativa utmaningar. Kidlink baseras på id‚n att om barn får möjlighet att tala med varandra på det här sättet, så får de en direkt erfarenhet av att ha vänner över hela världen. Barnen lär sig att andra växer upp under helt andra villkor än de själva gör. De lär sig att bli mer toleranta, att övervinna kommunikationshinder, och att lösa problem kooperativt. Målet är att barnen som vuxna ska se världen globalt, och i ett långtidsperspektiv. I sin enklaste form är dialogen mellan barnen ett utbyte av personliga presentationer och deras syn på ett önskat framtida samhälle. Email är det primära kommunikationssättet, men kommunikation kan också ske via ordinarie post, fax, telefon, videokonferenser, amatörradio eller på annat sätt. Kidlink bygger dock i huvudsak på kommunikation över Internet. Skolor som vill ansluta sig till Kidlink bör alltså ha någon typ av anslutning till Internet. Begreppsdefinitioner Det är vanligt att orden datanät och datornät används helt synonymt. Data är egentligen det som lagras på en dator. Om man kommunicerar med hjälp av datorer så är det alltså data som man utbyter mellan datorerna. Ordet dator är i sin tur en förkortning av ordet datamaskin, alltså en maskin som lagrar och behandlar data. Man kan betrakta fenomenet datanät/datornät ur två olika perspektiv; fysiskt eller virtuellt. En samling datorer som är kopplade till varandra med kablar är utan tvekan ett datornät i fysisk bemärkelse. Många datornät kan dessutom vara sammankopplade i ännu större nätverk. Om några användare av datorer på ett eller flera datornät kommunicerar med varandra ofta eller med ett särskilt syfte så har man också ett datanät i virtuell mening. Detta nätverk existerar i huvudsak genom att användarna har kommit överens om att det ska betraktas som ett nätverk, och genom att de använder gemensamma rutiner och adresser. Kidlink är ett sådant virtuellt datanät. Kidlink använder i huvudsak Internet som bas för sin existens men även andra kommunikationsformer förekommer. Internet Internet består egentligen av tusentals olika datornät som är sammankopplade till ett världsomspännande nätverk. Datornätet som blev grunden till Internet startades 1969 av USA:s försvarsdepartement och kallades ARPANET (Advanced Research Projects Agency). Syftet var att effektivisera försvarsforskn ingen och hanteringen av den stora mängd databaser man använde. I slutet av 70-talet och början av 80-talet bildades en mängd olika universitetsdatornät, och dessa blev successivt anslutna till ARPANET, som vid denna tid hade bytt namn till DARPA Internet. Under 80-talet har tillväxten av nya universitetsnät varit så stor att Internet nu är helt dominerat av dem. Det svenska universitetsdatornätet SUNET har varit anslutet sedan mitten av 80-talet. Alla de svenska universiteten och de flesta högskolorna är anslutna till SUNET, och kan alltså genom detta kommunicera med i princip alla universitet och högskolor i hela världen. I slutet av 80-talet började även olika typer av organisationer såsom FN, WHO och Världsbanken att ansluta sina datornät till Internet. Internet växer hela tiden, dels genom tillkomsten av nya anslutna datornät, och dels genom att antalet användare på de befintliga näten ökar. Antalet användare bedöms nu (december 1993) till c:a 25 miljoner och ökningen av datortrafiken är c:a 10 % per månad. Internet har nu mer än 8000 nationella eller regionala datornät anslutna och finns i 45 länder på samtliga kontinenter. Kommunikationsformer på Internet Alla anslutna datorer använder sig av ett gemensamt s.k. kommunikationsprotokoll , som kallas TCP/IP som gör det möjligt för dem att kommunicera med varandra, oavsett vilken typ av dator det är frågan om. Man kan sedan använda olika typer av kommunikation beroende på vilken typ av informationsutbyte man vill åstadkomma. Datorpost Internet Mail är den allra vanligaste kommunikationsformen. Detta innebär att man t.ex. kan skicka ett brev från en dator i Sverige till en annan dator i Australien och brevet är framme efter några sekunder eller minuter. Inom Kidlink använder man sig huvudsakligen av detta sätt att kommunicera. Man har ett gemensamt adresseringssystem över hela Internet som bygger på principen namn@dator.område.land. I vissa fall använder man andra principer, men varje mail-adress är helt unik och det kan alltså inte finnas två personer med samma adress. Några exempel på adresser är: opresno@extern.uio.no Kidlinks grundare och eldsjäl Odd de Presno. statsministern@sb.gov.se Sveriges statsminister Carl Bildt. president@whitehouse.gov USA:s president Bill Clinton ek92_gmt%varda.dnet@mail.mh.se Den adress som undertecknad har använt för att kommunicera med Kidlink. ("mh" betyder Mitthögskolan) Gopher Internet Gopher är en programvara som utvecklats vid Minnesota University och är det som för tillfället ökar mest i användning. Gopher används inte för personlig kommunikation utan för att på ett enkelt sätt kunna söka bland den information som finns lagrad på en viss dator. Allt bygger på ett menysystem där man kan välja vad man vill läsa, eller till vilken dator/vilket land e. dyl. man vill koppla sig för att få upp nya menyer. På Mitthögskolans s.k. gopher-server (som administreras från Östersund), kan man t.ex. läsa Mitthögskolans personaltidning, kursplaner och andra dokument som informerar om skolan. Förutom detta kan man också koppla sig vidare till andra delar av Sverige eller världen via menyer. Kidlinks gopher innehåller en mängd information om Kidlinks aktiviteter. Även om allt framträder samlat i ett stort menysystem så kan informationen vara lagrad på olika datorer runt om i världen. Internet Gopher Information Client 2.0 pl10 Kidlink --> 1. About the KIDLINK Projects/ 2. Directly Access The KIDLINK Archive LOG Files/ 3. Finding and Using KIDLINK Services/ 4. KIDART Computer Art Gallery/ 5. KIDLINK People/ 6. KIDLINK in the Classrooms/ 7. Other Resources About Kids/ 8. Quick Info About This Service. 9. Research, Reports, Papers, and Newsletters/ Press ? for Help, q to Quit, u to go up a menu Page: 1/1 Detta är den meny man först möter när man kopplar upp sig mot Kidlink. Man bestämmer här vilket område man vill titta på, väljer en siffra och går in på den. Då möts man av en ny menybild och man får göra ett nytt val innan man kommer fram till den information man är intresserad av. Om man är särskilt intresserad av ett visst dokument, skriver man bara in sin egen emailadress så kommer dokumentet hem till ens egen dator efter någon minut. Telnet Programmet Telnet använder man för att koppla samman två datorer. Detta förutsätter att man har behörighet att koppla in sig på den dator man är intresserad av. Det finns dock många datorer som är "publika" och som t.ex. innehåller information av olika slag. Telnet kan användas för att koppla in sig på Kidlinks gopher-server, om man inte kan eller vill gå via eget gopher-program. Dessutom används Telnet för att använda ett särskild kommunikationsform som kallas Internet Relay Chat (IRC) som också används i Kidlink. IRC innebär att många användare kan koppla upp sig till en och samma dator samtidigt och skriftligt diskutera med varandra. Man får alltså svar på det man säger nästan omedelbart på skärmen. Det liknar i viss mån televerkets "heta linjer" eller gruppsamtal, fast i skriftlig form. FTP File Transfer Protocol är ett program som kan överföra filer från en dator till en annan. Alla aktiviteter som pågår i Kidlink dokumenteras och lagras i en dator i USA som heter vm1.nodak.edu. På denna s.k. arkivdator lagrar man även bilder, datorprogram och filer med inspelad musik. Dessa filer kan man enkelt ta hem till "sin egen" dator och läsa, använda eller spela upp. FTP är ett program som kräver en viss vana för att använda och därför har man som ett alternativ kopplat arkivdatorn till en automatisk mail-funktion. Alla textfiler kan man få ifrån vm1.nodak.edu genom att man skickar ett E-mail till adressen listserv@vm1.nodak.edu och anger filens namn. Fakta om Kidlink Kostnader för anslutning För att fullt ut kunna delta i alla Kidlinks aktiviteter behöver man en dator, ett kommunikationsprogram och ett modem, eller en direktledning till en Internetansluten dator. Modemet använder sig av telefonledningarna för att överföra information mellan datorer, kommunikationsprogrammet gör det möjligt att sända och ta emot informationen. Modem är alltså ett alternativ till den betydligt dyrare direktkopplingen. I båda fallen behövs ett konto på en Internetdator ( en s.k. "hub" eller "server"). Genom detta konto får man en emailadress, en brevlåda, som är det minsta man behöver för att kunna använda Kidlink. Vill man kunna kommunicera med Kidlinks Gopher eller använda Internet Relay Chat behöver man också en Telnet-koppling (som är betydligt dyrare än bara email-koppling). Mitthögskolan har i flera datorsystem tillgång till alla dessa tjänster. Grundskolor har emellertid i allmänhet inga sådana system, varför man måste skaffa ett konto hos någon annan institution, eller köpa ett från ett företag som säljer sådana. För närvarande är de största leverantörerna av Internet-konton TIPnet, som ägs av Telia AB, och Swipnet som ägs av Tele2. Dessa har i sin tur sina Internetkopplingar via SUNET. Priserna på dessa tjänster sjunker ständigt. Aktuella priser från Swipnet är för fullständig anslutning; anslutningsavgift 1000 kr, månadsavgift 800 kr samt timavgift 90 kr. Enbart mailadress säljs av ett flertal mindre företag (som i sin tur har koppling till TIPnet eller Swipnet) för c:a 200 kr/månad. En möjlighet i framtiden är det nordiska skoldatanätet som nu börjat byggas ut och som enligt planerna ska anslutas till Internet. Åldersgränser Endast barn mellan 10-15 år får delta i Kidlinks aktiviteter. Hela skolklasser kan delta endast i de årskurser där barnen normalt är i dessa åldrar vid skolårets början. Vissa forum är avsedda för administratörer och andra ledare, där finns inga åldersrestriktioner. Personlig presentation Kidlink är kostnadsfritt. Barnen behöver inte betala något för att använda tjänsterna. De måste dock uppfylla ett villkor, att besvara nedanstående fyra frågor innan de får börja använda Kidlink. 1. Vem är jag. Berätta lite om sig själv. Namn, ålder, intressen, hobbyer, annat som de vill att andra ska veta om dem. Dessutom ska bostadsort och namn på skola uppges. 2. Vad jag vill bli när jag växt upp. Berätta om vilka önskningar de har beträffande utbildning, arbete, och vad de i allmänhet vill göra med sitt liv. 3. Vad jag vill ska vara bättre i världen när jag blivit vuxen. På vilka sätt kan världen förbättras. Miljöfrågor, tolerans m.m. 4. Vad jag kan göra för att förbättra världen. Åtgärder de själva kan vidta för att få drömvisionen att bli sann. Frågorna ska besvaras utförligt och seriöst, och får heller inte vara kopior av vad andra redan skrivit. Avsikten är att barnen ska tänka själva. Svaren ska helst vara på engelska, men det är inget absolut krav. Svaren på frågorna skickas till en speciell email-brevlåda. När detta är gjort är barnen välkomna att delta i Kidlinks aktiviteter. Svaren på frågorna lagras i en stor dator i North Dakota, USA. Ett ständigt växande antal skolledare, studenter och andra forskar i materialet. De deltagande barnen är jämnt könsfördelade, något som inte är vanligt i andra konferenssystem, där pojkar dominerar. Dialoger och diskussioner Diskussionerna mellan de människor som är aktiverade i Kidlink äger rum 24 timmar om dygnet genom olika datasystem, anslagstavlor, datanätverk, och via individuella brevlådor. Kidlink organiserar en serie diskussioner mellan barn, mellan vuxna samordnare och administratörer, lärare, föräldrar, och övriga intresserade personer. Det som gör diskussionerna möjliga är ett dataprogram som körs på en stordator i North Dakota, USA. Detta program heter LISTSERV. Det har till uppgift att administrera diskussionslistor, i själva verket listor över emailadresser. Datorn ser till att alla som anmält sig som deltagare i Kidlink fortlöpande får alla officiella meddelanden och nyhetsbrev. Enbart Kidlinks administratörer har rätt att sända meddelanden till LISTSERV. Kidlinks aktiviteter För närvarande finns i Kidlink följande diskussionslistor och tjänster. Samtliga avgiftsfria. Listornas titlar får bara innehålla max 8 bokstäver, varför förkortningar av ord blir nödvändiga. KIDLINK Den annonsservice som beskrivs i föregående avsnitt. RESPONSE Den fil dit barnen skickar svaren på de fyra frågorna. Endast tillgänglig för barn mellan 10-15 år. Andra får enbart läsa uppgifterna, ej skriva något. KIDCAFE Ett diskussionsforum för alla mellan 10-15 år. KIDCAFEJ Speciell avdelning i KIDCAFE på japanska. KIDCAFEN Speciell avdelning i KIDCAFE på nordiska språk. KIDCAFEP Speciell avdelning i KIDCAFE på portugisiska. KIDFORUM En presentation av arbeten som barn gjort i en serie olika ämnen. Olika teman specificeras i förväg, och omfattar en månad. De väljs ut och schemaläggs, så att lärarna har möjlighet att planera sina klassers deltagande. KIDPROJ Ett forum som används av lärare och andra ungdomsledare för att utforma, och använda sig av, projektarbeten för barn via Kidlinks nätverk. KIDLEADR En informell mötesplats för lärare, administratörer, föräldrar, socialarbetare, och andra som är intresserade av KIDS-94. KIDLEADP Speciell avdelning i KIDLEADR på portugisiska. KIDPLAN Ett forum för detaljplanering av KIDS-94 och efterföljande projekt. KIDS-ACT Forum för barn, inriktat på musik och datakonst. KIDCAFE Som tidigare nämnts är KIDCAFE ett forum för barn mellan 10 och 15 år. Vuxna får enbart läsa meddelandena. (Den ende vuxne som tillåtits skriva i KIDCAFE är USA:s president Bill Clinton.) Här kan de tala om allt de vill, finna nya vänner i andra land, diskutera framtiden, hobbyer, miljön, skolan o.s.v. Många barn skaffar sig också s.k. "key pals", brevvänner per dator. Alla språk är tillåtna i KIDCAFE, men engelska dominerar starkt. Det finns speciella KIDCAFE:er för de nordiska, portugisiska och japanska språken, och ett spanskt forum är på väg att öppnas. Alla meddelanden i KIDCAFE är offentliga, och de vuxna som assisterar barnen i deras arbete uppmanas därför att se till att de meddelanden barnen sänder är lämpliga för publicering. Grova uttryck och svordomar är inte tillåtna, inte heller rasistiska åsikter. De första meddelandena ett barn skickar kontrolleras också av Kidlinks administratörer. KIDFORUM Här får skolklasser från hela världen föra diskussioner med varandra i givna ämnen. De bygger på Kidlinks intentioner som uttrycks i de fyra frågor barnen får besvara. Ett nytt tema börjar varje månad, och fortsätter in på nästa månad. Exempel på teman är "Travelling in the World - a virtual vacation", "Costs of Living" och "A day in My Life". Varje tema har en ansvarig administratör som koordinerar de deltagande gruppernas arbete och assisterar dem. Nya teman aviseras via Kidlinks annonslista och i nyhetsbrev. De aktuella ämnena diskuteras och utformas i KIDLEADR (se nedan) innan de sätts i verket. Vuxna får ej delta i KIDFORUM-diskussionerna. Här, liksom också i KIDCAFE och KIDPROJ, använder man sig av ett program som heter GEOCLOCK. Det visar hur mycket klockan är över hela världen samt innehåller kartor över olika länder. KIDPROJ Detta är ett forum för skolor och ungdomsgrupper. Här sysslar man med olika typer av projektarbeten. KIDPROJ har skapats för att möta lärares och ungdomsledares önskan att kunna använda Kidlinks nätverk för att uppmuntra klassrumsutbyten mellan skolor och ungdomsgrupper. Miljövård och miljöförstöring är populära ämnen i KIDPROJ. Många barn uttrycker farhågor angående detta i svaren på sina fyra frågor. Exempel på teman är "Children's Independence", "Younger Children's project", "Prejudice and Stereotyping", "Going Global - Environmental Concerns", och "Living on an Island". Projekten kan pågå under längre eller kortare tidsperioder. Varje lärare bestämmer helt och hållet själv i hur hög utsträckning klassen ska delta i projekten. Det är fullt möjligt att välja ut ett par lektioner ur ett projekt och bara delta i dem. KIDLEADR Ett forum för vuxna som arbetar med Kidlink. Här utbyts klassrumsid‚er och tips, personliga nätverk byggs upp, man kan be om hjälp, ta emot meddelanden, presentera sig själv o.s.v. Man arbetar med att etablera mer specialiserade språkforum inom KIDLEADR, f.n. finns det skandinaviska, portugisiska, japanska och spanska versioner, förutom den engelska. Det är i KIDLEADR som de ämnen och teman som används i KIDFORUM och KIDPROJ förbereds och diskuteras. KIDPLAN Detta forum är avsett för dem som vill delta i detaljplaneringen av Kidlinks olika projekt. Alla vuxna anslutna får delta. Här diskuteras också koordinationen av det årliga firandet, globala videokonferenser, policyfrågor o.s.v. Man fördelar administrativa uppgifter, framställer presentationsmateriel, och skriver f.n. också på en bok om Kidlink. The Annual Celebration I maj varje år, när de årliga projekten avslutas, inbjuds alla "Kidlinkbarn" att delta i ett globalt "födelsedagsparty". Barnen får tala med varandra i en mer direkt dialog (IRC), som använder sig av all tillgänglig kommunikations teknologi. Målet är att så många barn som möjligt ska delta på så många sätt som möjligt. Ett stort antal barn deltar i direkta "tangentbord till tangentbord" diskussioner via modem eller direkt Internetanslutning. Även videokonferenser via satellit anordnas. Bilder och teckningar sänds via telefax, man kommunicerar per telefon, amatörradio, m.m. Firandet pågår i tre dagar och kräver noggranna förberedelser från administratörers och lärares sida. Hur man ansluter sig till Kidlink Många av Kidlinks sponsorer ställer upp med brevlådor. Då det svenska deltagandet i Kidlink är mycket lågt, enbart ett fåtal klasser deltar i utbytet, finns inga svenska sponsorer, utan intresserade får på egen hand skaffa sig tillgång till brevlådor. Kidlink rekommenderar deltagande klasser att ha två brevlådor, en för läraren och en för klassen. Att skaffa det material som behövs är den svåra delen i anslutningen. När man väl har tillgång till ovanstående utrustning kan man be Kidlink om hjälp med fortsättningen. De försöker besvara alla rop på hjälp. Annars är proceduren är följande: * Anslutning till KIDLINK (annonsservice); skicka ett email till: LISTSERV@vm1.NoDak.EDU med följande text: SUB KIDLINK Förnamn Efternamn En bra id‚ är att samtidigt rekvirera KIDLINK GENERAL, en informationsfil över Kidlink som kontinuerligt uppgraderas och revideras. Detta görs med kommandot: GET KIDLINK GENERAL * Eleverna ansluter sig genom att skicka svaren på de fyra frågorna till: RESPONSE@vm1.nodak.edu När de gjort detta kan de ansluta sig till KIDCAFE, eller något av de speciella språkforumen på samma adress genom kommandot: SUB KIDCAFE (eller KIDCAFEJ, KIDCAFEN, KIDCAFEP) Förnamn Efternamn * Lärare kan om de vill ansluta sig till KIDLEADR genom motsvarande kommando: SUB KIDLEADR (KIDLEADJ, KIDLEADN, KIDLEADP, KIDLEADS) Förnamn Efternamn KIDLEADR är det forum där även läraren/ledaren kan utveckla sig själv i Kidlink. Det ger möjlighet till kontakt med kollegor över hela världen, till stöd, hjälp, tips, id‚er och kulturellt utbyte. När man ansluter sig till någon av Kidlinks aktiviteter får man ett välkomstbrev som förklarar hur forumet ska användas. I KIDLINK GENERAL får man råd om den lämpligaste vägen att ta när man ansluter sig till, och använder Kidlink. Ett barn kan ansluta sig till Kidlink på egen hand, utan att gå via skolan. Det gäller bara att ha tillgång till utrustning. KIDCAFE är öppet för alla barn i rätt ålder. De ämnen som diskuteras är inte bundna till skolan, utan där får barnen diskutera vad helst de vill, eller skaffa sig egna "key-pals". KIDFORUM och KIDPROJ är dock avsedda för skolbruk. Det finns färdiga lektionsplaneringar, olika för olika åldrar, att använda för att förbereda läraren och klassen för Kidlink. Hur noggrant man vill göra det bestämmer varje lärare själv. Det är inte nödvändigt att läraren har stora kunskaper om datorer, det ges hela tiden steg för-steg instruktioner, både till läraren och till klassen. Lektionerna syftar till att ge eleverna kunskap om vilka kommandon de ska använda, och vilka program de kan utnyttja. Det ges även information om datalagar, copyright m.m. Kidlink rekommenderar att klassen en tid tar del av flödet av meddelanden inom Kidlink innan de själva börjar använda det aktivt. DISKUSSION Kidlink är ett bland många nätverk avsedda för barn och ungdom. Det speciella med Kidlink är de fyra frågor barnen måste besvara innan de får börja använda nätet. Frågorna syftar till att få barnen att tänka efter. Vad vill de med sina liv, vilken sorts värld vill de leva i? Dessa frågor är unika för Kidlink, och visar nätets inriktning på internationell solidaritet och omsorg om natur och miljö. Det är också ämnen som barn gärna engagerar sig i. De projekt som Kidlink arbetar med är väl genomtänkta, noggrant förberedda och problemorienterade. De kräver ett aktivt och kreativt skapande arbetssätt. Att gå ut och ta reda på saker själv är viktigt, att se hur det egna samhället fungerar och jämföra det med andras villkor. Kidlink integrerar, på ett mycket pedagogiskt sätt, många ämnen i sina projekt. Språk, geografi, musik, bild, samhällskunskap, informationsteknologi, drama, uppsatsskrivning m.m. Barnen får möjlighet att bygga upp ett personligt nätverk och använda det som en resurs. De lär sig också en hel del av varandra genom sina globala diskussioner. Speciellt viktig är den insikt barnen får om att alla barn, oavsett hur de ser ut och var de bor, tänker på samma saker, har samma intressen och bekymmer. Pojkar från Ryssland och USA har samma musiksmak, flickor i Polen och Zambia gillar hästar. I dagens samhälle, med ökande rasistiska och fascistiska tendenser, tjänar Kidlink som en källa till internationell solidaritet. En annan fördel är att varje lärare själv kan bestämma på vilket sätt, och i vilken utsträckning, klassen ska delta i projekten. Somliga projekt är mycket stora, och tar många lektioner i anspråk. Det kan också vara så att klassen redan gått igenom de områden som behandlas i lektionerna. Att då kunna välja bland lektionerna och endast använda de man tycker är viktigast, gör att många deltar som annars kanske inte skulle ha gjort det. Hela atmosfären kring Kidlink genomsyras av vänligt intresse, värme, stöd och insikt. Likaså av en stor förståelse för barn. Alla barn är lika viktiga, hur de än ser ut och vilka fel och brister de än har. Barnen får diskutera på sina egna villkor, och KIDCAFE:s arkiv har blivit en guldgruva för forskare från hela världen som studerar barns åsikter. Genom samarbetet mellan lärare/ungdomsledare från hela världen kan man använda det bästa ur de olika skolsystemen. Det är inte bara eleverna som utvecklas genom att vara med i Kidlink, även lärare har stor nytta av det. Åsiktsutbyte och samarbete med kollegor från andra länder måste ses som ett privilegium, både för den personliga utvecklingen och i yrkeslivet. De olika språkforumen är en annan intressant del av verksamheten, de visar på ett engagemang för bevarandet av olika kulturer och språk. Även om engelska är ett världsspråk som talas i många länder, så talas det inte överallt. Det har Kidlink tagit hänsyn till. Från svensk sida har man varit sen med att upptäcka nätverksanvändningens fördelar i skolan. De övriga nordiska länderna har arbetat länge med datakommunikation. Just nu är emellertid den svenska skolvärlden inne i ett intensivt utvecklingsskede vad gäller just de här bitarna. Statsminister Carl Bildt invigde tillsammans med övriga nordiska statsministrar det Nordiska Skoldatanätet för bara några månader sedan. Det förekommer även andra projekt som visar på en ökad medvetenhet när det gäller behovet av datakommunikation i skolan. Majoriteten av de datorer som finns i skolorna idag utnyttjas dock till övningsuppgifter av olika slag, program för att träna svensk grammatik, engelska och matematik. Detta användningsområde är naturligtvis också mycket viktigt. De flesta elever tycker att det är mycket roligare att göra grammatikövningar på datorn än i övningsboken. Men det ena goda behöver ju inte utesluta det andra. Ett av problemen är att så få lärare har ens elementära kunskaper om datorer och datakommunikation. De lärare som använder sig av det i undervisningen har i de flesta fall fått lära sig på eget initiativ. Om detta får fortsätta så kan det leda till en ökad kunskapssegregering i skolan. De klasser som har möjlighet till datakommunikation kan med enkla medel få fram aktuell information om det mesta, medan de som inte har det är hänvisade till läro- och uppslagsböcker som kan ha tio år på nacken. Det är idag fullt möjligt att byta ut en hel del läroböcker mot ett modem och en nätverksanslutning. I längden blir det inte dyrare än att köpa in tryckta läromedel. De uppgifter som finns i olika databaser revideras och utökas kontinuerligt. Den informationen blir inte föråldrad på samma sätt som tryckta läromedel blir. Men ett sådant undervisningssätt kräver kunskap från lärares och skollednings sida. Även kommunernas inställning till datorer viktig. Anser man att datakommunikation är något att satsa pengar på, eller fortsätter man hellre med en traditionell undervisning? Nackdelen med datorer är att de kostar en hel del pengar i inköp. När skolornas anslag kontinuerligt dras ner, är risken stor att större inköp av denna typ är det första man drar ner på. Driften, och inköp av program, är inte heller gratis, även om det är inköp och installation som är den största utgiften. Man kan också diskutera om det överhuvudtaget är önskvärt att i hög utsträckning förlita sig på datorer i undervisningen. Datorer är känsliga för störningar, och det förekommer överbelastningar på telefonlinjerna som ibland gör det omöjligt att utnyttja dem. Eleverna måste också lära sig att få fram information på andra sätt än via dator. Det gäller att hitta en gyllene medelväg. När eleverna väl lärt sig plocka fram fakta ur olika databaser, så är detta ett åtskilligt bekvämare sätt att leta information på än att slå i böcker. Frågan är om det är en för- eller nackdel. Personligen är jag övertygad om att detta sätt att söka information kommer att sprida sig i samhället, i takt med att fler och fler hushåll skaffar sig persondatorer. Fler och fler samhällstjänster kommer att finnas tillgängliga på olika datornät, och att skolan då lär ut hur man använder datorer ser jag som en naturlig utveckling. Ingen förnekar väl idag att vi går mot ett mer och mer datoriserat samhälle. Om skolan på ett korrekt sätt ska kunna förbereda eleverna för de krav detta ställer, är datorerna nödvändiga i undervisningen. Man får heller inte glömma bort att det som är mirakel för oss som är vuxna idag - det är vardagsmat för våra barn. Om skolan inte tar initiativ i den här saken, då gör eleverna det själva, och risken är då att de bara upptäcker de mindre seriösa delarna av datavärlden. De behöver hjälp och ledning för att lära sig utnyttja alla de möjligheter datanäten erbjuder. Skolan borde kunna ge den ledningen. Litteratur och källförteckning Tryckt litteratur Computer Sweden. IDG/CW. Stockholm. 940527 nr 21 årg 12. Gratte I.,Månsson E., Datorer? - att leva med datorer. Studentlitteratur. Lund. 1985. Kehoe B.B., Zen and the Art of the Internet - A Beginners Guide to the Internet. Chester, Pa.: Widener University. 1992. LaQuey T., The Internet Companion, Addison Wesley Publishing Company. Massachusetts. USA. 1993. Utrikesdepartementet, Pressmeddelande 94-03-04 ang. Nordiska skoldatanätet Elektroniska dokument Samtliga Kidlinkdokument är hämtade från Kidlinks arkivdator med ett av följande alternativ: * Automatisk mailfunktion via Kidlinks Gopher, Telnetadress: kids.ccit.duq.edu * Anonymous FTP från Kidlinks FTP-server: vm1.nodak.edu * Internet Mail från Kidlink: listserv@vm1.nodak.edu (kommando: GET ) A presentation of KIDLINK by Odd de Presno to a seminar following the Norwegian Storting's white paper on "Information Technology - Visions and Plans". Bislet Hoegskolesenter, Oslo, May 24, 1994. Fil: KIDLINK OSLO-94 Internet till skolan, Bengt Kjöllerström, Council of Renewal of Undergratuate Education. Nyhetsbrev maj 1994. Lunds Universitet. KIDLINK in War and Peace, Daniel D. Wheeler, This paper was presented at the American Educational Research Association 1992 Annual Meeting. San Francisco, 1992 April 21 KIDLINK Newsletter, Issue Number 3, 1993 KIDLINK KIDSHOW by Odd de Presno, Datorprogram 1994 års version, SHS Bullentin Board System, Arendal, Norge. Tel: 00947,37031378 KIDLINK SPONSORS, Kidlinks Gopher KIDS-93 in the Classrooms- A Report. Fil: KIDLINK REPORT, 1992 Lektionsplaneringar från Kidlink, Filer: KIDPROJ UNICEF01-02, 1993 Students Can Travel the World by Computer, Kidlinks Gopher The Kidlink Society - Articles of Association, Kidlinks Gopher What is KIDLINK/KIDS- 94 Fil: KIDLINK GENERAL, 1994 Diverse information från regelbundna elektroniska brev via prenumeration på mail-listan owner-kidlink@wm1.nodak.edu Diverse uppgifter från diskussionslistor i BBS-systemet Agora2000, Uppsala tel: 018-100 150 (förutsätter kommunikationsprogrammet FirstClass, SoftArc inc.) Bilden på 1:a sidan i detta arbete är Kidlinks officiella logotype. Utrikesdepartementet (1994) Uppgifter från diskussionslista på Agora 2000 Students Can Travel the World by Computer KIDLINK GENERAL (1994) Skriftväxling med Odd de Presno, Kidlinks styrelse Bullentin Board System. I detta fall en persondator med modem som lagrar filer och ger möjlighet till informationsutbyte i form av olika diskussionsgrupper. Odd de Presnos/Kidlinks BBS finns i Arendal i Norge och har tel.nr 00947,37031378. Förståelseinriktad KIDLINK in War and Peace (1992) Bilaga 2 Bilaga 1 KIDLINK GENERAL (1994) Gratte, Månsson ( 1985) kap 1 Kehoe B (1992) kap 1 och 2 LaQuey (1993) kap 1 ibid kap 2 Kehoe B (1992) s 8 Kidlinks Gopher, varifrån menyexemplet är hämtat, nås antingen via gopherprogrammets sökfunktion "Veronica" (sökord: Kidlink) eller via direkt uppkoppling med programmet Telnet på adress: kids.ccit.duq.edu Kehoe B.(1992) kap 5 Kehoe B.(1992) kap 3 Svenska Universitetsdatanätet Computer Sweden 940527 s.21 Agora 2000 Internet till skolan (1994) Internet till skolan (1994) KIDLINK OSLO-94 KIDLINK GENERAL KIDLINK GENERAL KIDSHOW Exempel på meddelanden sända till KIDCAFE finns i bilaga KIDSHOW KIDLINK Newsletter, Issue Number 3, 1993 KIDLINK GENERAL KIDSHOW KIDSHOW KIDLINK SPONSORS KIDLINK GENERAL ibid se exempel i bilaga 4